Har du märkt att det språk vi använder påverkar både oss själva och dem vi kommunicerar med? Jag har sett många prov på detta de senaste veckorna när människor har pratat om hur coronapandemin hotar jobben, folkhälsan, ekonomin och vår vardag – och när det blivit diskussioner om hur myndigheter och ledare hanterat situationen.
Jag har satt ihop några meningar som skildrar olika sätt att prata om problem. Exemplen kan lika gärna appliceras på äktenskapsgräl och omstruktureringar på jobbet, som på samhällsövergripande kriser som den vi befinner oss i just nu.
Titta på bilden nedan
Kan du se vilken nyckelingrediens som alla de fetade meningarna innehåller och som de kursiverade meningarna saknar?
Under bilden berättar jag vad som är gemensamt för de fetade respektive de kursiverade meningarna – även om du säkert hunnit se den röda tråden innan du kommer dit.
Alla de fetade meningarna innehåller ett personligt pronomen i första person, det vill säga jag eller vi. Det innebär att den som pratar ser sin roll i det hela. Detta saknas i de kursiva meningarna, som mer lägger fokus på yttre omständigheter och diffusa begrepp (det, man, allt de och så vidare).
Hur känner du inför de olika formuleringarna?
LISELOTTE STÅLBERG, ledarutvecklare & certifierad coach, april 2020
Läs mer: